11 Månader
Igår blev Valter 11 månader. En månad kvar tills det är dags för 1-års kalas, det känns helt sjuk.
Det nya i Valters utveckling just nu:
- Han står själv utan stöd, i några sekunder iaf. Kämpade hela dagen igår med att försöka få det på kort, men så fort han ser kameran så sätter han sig ner och kommer krypande.
- Han diggar (nickar med huvudet) när han hör musik, dansar ibland om han står upp.
- Vinkar hej då, oftast lite försent,men han vinkar.
- Äter Allt.
- Pussas med mamma.
I brist på en kort på Valter när han står så får det bli ett på världshistoriens finaste påskkyckling istället. Jag är så stolt över mitt stora hjärta som har gjort den nästan helt själv (dom fick hjälp med rullen till kropp och att klistra dit ögonen)
Vattenpölar
Stövlar börjar kännas ganska högprioriterat
En ny nivå
Kladdandet vi matbordet har tagits till en ny nivå.
Valter ska inte äta om han inte får äta själv.
Årets första grillning
Idag har vi spenderat större delen av dagen ute i helt otroligt underbart väder.
En bra dag att inviga våra julklppar på, grill och grillbestick. Nu jävlar ska det grillas =)
Helgrillad älgfilé, potatisgratäng, sallad och guacamole. Så Gott.
Tur vi har två eller tre kalvfiléer som ligger i frysen och väntar på sommar.
Å Vera söt hulda har för tillfället fattat tycke för min gamla nalle, som snällt får hänga med lite här och där.
Barnridning
Vera har tjatat om att få rida på en häst ett tag nu och idag var det äntligen dags för barnridning på Timrå Hästsportförening.
Det var nog ingen av oss som visste att vi skulle åka som trodde att hon skulle våga rida egentligen. Men hon vågade t.o.m gå fram till flickan och betala själv, och det fanns inte ett unns av tveksamhet när jag lyft upp henne på hästen.
Efter ett halvt varv så var det en väldigt nöjd tjej som sa: "Jag rider på en riktig häst"
Jag själv har inte suttit på en häst på 4år och hade svår ridabstinens, skulle vuxna också få rida hade jag nog betalat 25kr och tagit ett varv jag med.
Jag behöver väl kanske inte säga att mamman och pappan höll på att spricka av stolthet och lycka.
Blåst och PW
Lennie tvingade ut mig på en PW (powerwalk) när han kom hem från jobbet idag. Efter en helvetespromenad i tokblåst för att hämta Vera på dagis så hade jag tänkt skita i min egentids PW, men jag behövde inte gå många meter innan det kändes värt det.
Musik i öronen och att få var ifred en stund med mina egna tankar är mycket värt.
Nu när jag är på gång igen så märker jag hur mycket jag har saknat att motionera. Lite bar mark på det här så blir det helt perfekt =)
