Imorgon börjar Lennie jobba igen och jag har nog mer "slut på semestern" ångest än Lennie. Han går iaf tillbaka till vuxet sällskap och kunna dricka en kopp kaffe i lugn och ro. Jag älskar mina barn och vill egentligen inte att dom ska gå på dagis, men jag måste erkänna att jag saknar mitt jobb, där vet man iaf att man kan sätta sig och äta lite lunch i någolunda lungt tempo.

 

Jaja, det tar nån dag sen är vi inne i gamla vanor igen.

Bara vi får våran nya vagn så ska vi ta tag i det där med rutinerna ordentligt, nu när Valter brukar kunna somna i vagnen och sova en stund.